Lindas trädgårdskalender – maj

Sommarblommorna längtar ut!

Har du odlat egna sommarblommor från frö är det dags att plantera ut dem. I slutet av maj när frostrisken är över (kan skilja sig beroende på vart i landet du har din trädgård/balkong). Skulle det komma en frostnatt är det viktigt att täcka plantorna med en fiberduk eller handduk som skydd för kylan. De här sena frostnätterna kallas järnnätter och de kan pågå ända in till början av juni.

Innan du planterar ut dina sommarblommor kan det vara en god idé att träna dem inför deras nya liv utomhus dvs att du avhärdar dem och vänjer dem vid både blåst och sol. Börja med att ställa ut dem ett par timmar om dagen i skuggan och öka successivt på tiden utomhus under 1-2 veckors tid. Den sista veckan kan de även placeras i ett soligare läge för varje dag. 

Fyll växthuset med soldyrkare

Är du lycklig ägare till ett växthus är maj en bra period för att börja inreda det med värmeälskande växter som tex gurkor, tomater, chili och pelargoner. Odla gärna grönsaksplantorna i stora krukor som rymmer minst 40 liter jord. Pelargoner trivs i lerkrukor och ju större kruka desto större planta får du. Ett tips är att plantera flera pelargoner i samma kruka tex 3 st i en 20 liters kruka. Då får du en härligt kraftig planta på direkten.

Håll koll på skadedjur

Förutom att blomstertiden vaknar till liv gör även insekterna det. Vissa av dem gör nytta medan andra gör skada. Håll därför lite extra koll på dina växter så du upptäcker om de blivit drabbade av tex bladlöss, spinnkvalster eller sköldlöss i ett tidigt stadium. Ju tidigare du upptäcker dem desto enklare är det att bli kvitt av dem. Nedan finns en beskrivning av 4 olika vanliga skadedjur.

Bladlöss

De små lössen är som fullvuxna 1,5–2,5 mm i storlek. De Är gröna eller gula, väl kamouflerade och därför svåra att Upptäcka. Bladlössen fortplantar sig ofta utan befruktning, Så kallad jungfrufödsel, och föder levande ungar. Detta gör Att förökningen sker i mycket snabb takt.

Symptom: Ihoprullade, buckliga och missbildade blad. Tillväxten hämmas. Angripen växt blir ofta ”klibbig” av djurens Rikliga avföring. I denna avföring frodas sotdaggsvamp, Vilket ger ytterligare ett angrepp på växten.

Orsak: Växten har angripits på grund av att den stått för Varmt och mörkt och då bildat långa späda örtartade nya Skott som är gynnsamma boplatser för bladlössen.

Åtgärd: Kläm ihjäl lössen och skölj med stark stråle vatten På angripna skott. Behandla med växtvårdsmedel.

Förebyggande åtgärd: Placera växten i rätt läge, det vill Säga ljust och svalt. Tillför jämn mängd näring under hela Året.

Mjöllöss

Mjöllöss kallas också för ”vita flygare”. Djuren är som Fullvuxna cirka 2 mm långa, vita med vingar. De fullbildade Djuren samt ägg och larver sitter ofta på bladens undersidor Där de suger växtsaft. Även om angreppet inte gör stor skada För växten är dessa flygare irriterande när de flyger upp ur Växten när man kommer i närheten.

Symptom: Små vita insekter som flyger upp när man kommer i närheten av växten. Angripen växt blir ofta ”klibbig” Av djurens rikliga avföring. I denna avföring frodas sotdaggsvampar vilket ger ytterligare ett angrepp på växten.

Orsak: Djuren flyger in utifrån under sommaren.

Åtgärd: Kläm ihjäl alla synliga larver och mjöllöss.

Förebyggande åtgärd: Ge krukväxterna daglig uppmärksamhet så du upptäcker angrepp i tid.

Sköldlöss

Till de mer svårbekämpade skadegörarna hör sköldlössen. Och då främst hondjuren. Hondjuren bildar ovala sköldar kring sig som kan vara upp till 4,5 mm i storlek hos fullvuxna. De är gula, gulvita eller bruna. Honorna sitter oftast fast på bladen eller stammen för att täcka över sina ägg. Hanarna däremot är fritt rörliga. När äggen kläcks suger larverna växtsaft från plantan.

Symptom: Synliga sköldar på bladskaft, stjälkar, grenar och blad. Angripen växt blir ofta ”klibbig” av djurens rikliga avföring, så kallad honungsdagg.

Orsak: Växten har stått för varmt och vindstilla. Främst är det medelhavsväxter, till exempel olivträd, som har Hårda blad som blir angripna.

Åtgärd: Skrapa bort sköldarna från växten. Behandla med Växtvårdsmedel. Tvätta noggrant av krukor och platsen där växten stått.

Förebyggande åtgärd: Ställ in en fläkt i rummet och sänk temperaturen.

Spinnkvalster

Små djur som är mindre än 0,5 mm i fullvuxen storlek. Djuren sitter på bladens undersidor och upptäcks först om man tittar med förstoringsglas. 

Symptom: Växten har ett fint spindelnät kring bladen.

Orsak: Växten har stått för torrt, varmt och soligt. Vissa Växter är mer mottagliga än andra, till exempel murgröna.

Åtgärd: Duscha av växten med vatten och behandla med växtvårdsmedel. 

Förebyggande åtgärd: Gör miljön ogynnsam för spinnkvalster genom att hålla en jämn fuktighet i jorden och om möjligt även sänka temperaturen.

Plantera ut potatisen!

Det är hög tid att sätta potatisen i jorden om du vill odla egen potatis och kunna skörda redan till midsommar. Ett bra planteringsdjup är 7-10 cm, sättavstånd: 20-30 cm med ett radavstånd: 60-70 cm. Kom ihåg att byta odlingsplats om inte varje år så vartannat för att knölarna inte ska angripas av några jordbundna sjukdomar. Det går även bra att plantera potatis i kruka. Så här gör du då:

1. Använd en kruka som rymmer ca 20 -30 liter jord och som har ett dräneringshål i botten
2. Fyll på med ca 10 cm lager jord i botten
3. Lägg ner potatisen på jordbädden
4. Täck potatisen med ca 5 cm jordlager
5. Vattna sparsamt till dess att gröna skott börjar utvecklas
6. När blasten börjar växa är det dags att kupa potatisen
7. Efter ca 8 veckor är potatisarna klara för att skördas..

Skötsel av plantorna:

• Kom ihåg att kupa! De flesta kupar sina potatisar för att knölarna inte ska ligga ljust och bli gröna. Men det är bara en av anledningarna den andra anledningen är nog så viktig i vart fall om du vill öka skörden. Många vet nämligen inte om att nya potatisar växer ut på stjälkarna om dessa hamnar under jorden.
• Vattna – potatisen vill ha jämn fuktighet.

Ta hand om gräsmattan

Har du en gräsmatta är det dags att börja sköta om den regelbundet genom att klippa gräsmattan ofta och lämna kvar gräsklippet på mattan. På så vis tillför du näring åter till gräsrötterna då gräsklipp är kväverikt. Vill du ändå gödsla gräsmattan rekommenderar jag att du använder hönsgödsel som är kväverikt.

TIPS! Gödsla i samband med regn så slipper du lukten.