Flygpriserna är väldigt låga för de bofasta, medan turister får betala mer. På La Gomera hade vi i förväg insett att det inte fungerade med buss, utan hyrde en bil på flygplatsen. Via hisnande serpentinvägar och hårnålskurvor körde vi upp till byn Agulo på öns norra sida, där vi hade hyrt en lägenhet genom en privat förmedling. Den fanns i ett hus i berget med utsikt över havet och Teneriffa. Snett över gatan låg tavernan Tasca las Cruces, som blev en favorit. Agulo benämns som La Gomeras pralin, och det var inte svårt att förstå varför. Gränder med hus i olika färger i en by som klamrar sig fast vid bergssidan och är otroligt vacker. Några fler turister, de flesta vandrare, men fortfarande nästan ingen bofast som förstod engelska. Vår spanska är obefintlig, men befolkningen förstod mina charader riktigt bra. Däremot finns på La Gomera fortfarande ett visselspråk som använts för att kommunicera mellan folk i olika berg och dalar. Ett absolut måste på La Gomera är att besöka nationalparken Garajonay där det både finns osannolika naturscenerier och urskog. Här gick vi en vandringsled som var som att gå i en sagoskog. Eftersom det var uppe i bergen var det bara 10 grader och vindjackan kom till användning. Vi hade gärna stannat längre på La Gomera, men hade färjebiljetter till Teneriffa fyra dagar senare. Färjan över tar en timme och lägger till i Los Cristianos.
Med buss tog vi oss först till Santa Cruz där vi bytte till en annan buss till Puerto de la Cruz.
Bussarna kommer och går enligt tidtabellen, är fräscha, med Wi-Fi och ladduttag för mobiler.
Vi bodde på stort anrikt, äldre men väldigt lyhört hotell, RF Astoria, i den gamla delen av Puerto de la Cruz, två kvarter bakom strandpromenaden och med närhet till det mesta. Resans bästa restaurangbesök blev här, på Vinoteca Con Pasion, där vi fick underbara tapas med tre olika viner till. Loro Parque är en stor välskött djurpark i Puerto de la Cruz, om man vill se djur utan att resa till deras naturliga miljö. Inträdet är däremot högt, 38€ pp. Resan avslutades på Gran Canaria, dit vi flög med Canary Islands och tog bussen till Taurito Princess, ett all-inclusive-hotell vi bokat för att skämma bort oss själva lite. Stort och fräscht med utmärkt mat, men som ligger lite otillgängligt om man inte åker buss eller bil. Våra boende var ibland enkla, men med krav på egen toalett och dusch och att det är rent. Vi planerade och bokade allt hemifrån via Internet, och det kan vara riskfyllt, men vi läste alla recensioner noggrant. Boendet på El Hierro var lite väl tufft att gå upp till, och här hade behövts bil. De allmänna kommunikationerna fungerar överlag bra, med visst undantag för La Gomera, om man vill ut i naturen. Vad kostar då en sådan här resa? Totalt var vi ute i sexton härliga dagar och inklusive allt - flyg, boende, mat, bilhyra, restaurangbesök, och inträde - landade vår räkning på i runda tal 2500 sek/dag för oss två. Framför allt flygresorna varierar i pris över tid, och ett tips för är att kolla bokningssidornas hotellpriser, och sedan kontakta hotellen direkt och förhandla. Vi hade dessutom en otrolig tur som kom hem två dygn innan Covid19 slog till på riktigt och hela Spanien sattes i karantän, och när allt lugnat ner sig vill vi fortsätta att upptäcka mer på Kanarieöarna.